Hopeless Wanderer - Mumford and Sons

Det var ett tag sedan jag skrev, men dagarna är fullpackade med aktiviteter. Inte en minut har jag för mig själv och jag som brukar gilla det bryr mig inte en sekund om egentid här. Är det inte skolarbeten så är det utflykter, sushirullande, filmkvällar, kostymfester och nu på torsdag Oktober Fest. Men detta inlägg är inte till för att berätta om min tid i Auckland, utan hur jag hade det på Tonga. Plus att det blir en hel del bilder. Vi 13 som åkte har bytt bilder med varandra och det blev 42 GB i foton och filmer.

Tonga var UNDERBART! Jag åkte med en bunt utbytesstudenter som jag inte umgås så mycket med. Plus tre av mina närmsta vänner här. Det fungerade hur bra som helst och det var kul att umgås med lite nytt folk. Vi får ofta höra att årets kull är ett av de bästa gängen de någonsin haft som utbytesstudenter och det märks verkligen. Inga konflikter, inget krångel, ingen som klagar eller vill göra sina egna grejer hela tiden. Vi kompromissar, prövar på och håller positiv attityd. Vi kallar det Flow. För det är vad det är. Ett konstant flöde. Visst finns det irritationsmoment, men de är så banala att man knölar ihop de till små bollar och slänger dem bakom axeln. Det är inte värt att irritera sig på en person när alla andra är så underbara.

Men tillbaks till Tonga.

Vi var 13 stycken som skulle spendera 6 dagar tillsammans på ön Tongatapu. Tonga består av 176 utspridda öar varav 52 av dessa är bebodda. Vi bodde på den största ön där huvudstaden Nuku'alofa ligger.
Klockan 4 på morgonen tog vi taxi till flygplatsen för att flyga över till paradiset. Väl framme möttes vi av... spöregn! Inte det bästa första intrycket. Flygplatsen var nog den minsta jag någonsin varit på. Bilen som tog oss till vårt boende var i tvivelaktigt skick och husen längs vägen var fallfärdiga. Jag visste att Tonga var fattigt, men det här var en CHOCK! Huvudet var ganska mosigt efter min fantastiska 25 minuters nap också.

Tonga är inte så exploaterat och det visste vi, men vi hade inte räknat med att allt måste köpas på marknad om man vill hålla priserna nere. Jag menar ALLT! Visst fanns det matbutiker, men de var minimala och begränsade till ris och västerländska produkter som potatischips, kakor och fruktjuice. Fick ett enormt sug efter choklad, men fick glömma det suget då en kaka kostade 7 euro. Glutenvänligt var det inte heller, men det visste jag. Trodde inte det skulle vara så svårt bara. Medan de andra gick till det lokala bageriet och köpte limpor och frallor fick jag gå till fruktmarknaden och inhandla bananer, äpplen och gurka. Hittade så småningom riskakor för 3 euro paketet. På morgnarna var det okej. Omelett och cornflakes.

Dagen efter denna deppiga dag vaknade vi till strålande sol och inte ett moln. Och så höll det i sig resten av tiden. Det är otroligt vad allt ser så mycket finare ut när solen skiner för det var verkligen den paradis-ö vi hade föreställt oss. Vi hade turen att åka med en av ledarna för studentorganisationen här på Unitec. Han är nämligen från Tonga och åkte dit med oss för att hälsa på sin familj. Underbar människa med enormt engagemang och tog mycket tid åt att guida oss runt ön. Vi hyrde en van med 15 säten och strandhoppade hela dagarna. En dag åkte vi över till en av småöarna för att snorkla. Det går ju inte att jämföra dessa snorkelvatten med Stora Barriärrevet, men det var fint ändå. En annan dag begav oss till en liten bukt med en kalkstensgrotta som vi klättrade i. Mitt i grottan fanns en ihålighet med sötvatten som vi testade att simma runt i. Härligt! Vi hade även en kulturkväll då vi fick testa traditionell mat från Tonga samt lite dansuppträdanden. Man äter mycket potatis på Tonga. Potatis, jams och tarorot. Till det helgrillad gris eller fisk. Enkelt, men inte riktigt i min smak. Tarorot var lite vaxig i konsistensen och grisen bestod bara av fett, men det var ändå en helt fantastisk kväll!

Sista dagen begav vi oss ut på öppet hav för valsafari. Knölvalen reser till Tonga runt den här tiden för att para sig och mata sin kalv. Vi hade turen att se en mamma med en liten kalv vid sin sida. Vi fick även chans att simma fram till dessa fantastiska djur, men halvvägs till valen fick jag panikångest. Jag som inte går så bra ihop med öppet hav och djup tyckte att det blev obehagligt och simmade tillbaks till båten. Detta låter ganska lugnt, men faktum är att det var ett av mina läskigaste ögonblick.

Det finns mycket att berätta, men jag tänker låta bilderna tala för sig själva.

Vårt rum.

Den lokala fruktmarknaden.

På väg till stan.

Stranden där kulturkvällen ägde rum.

Tjejerna och Ray.

Hela gänget.

Livet!

Ray och hans dotter Ruby.

Killarna lekte Bear Grylls och försökte göra upp en eld.

Jag dansade elddansen.

Vår egna lilla bukt.

I kalkstensgrottan och njuter av lite sötvatten.

Det fanns en klippavsatts att hoppa från. Jag var feg.

Men jag gjorde det!

Vissa hade mer finess.

Andra helt galna.

På väg ut på öppet hav.

Kalven var bara en månad och 5 meter kort. Mamman 18 m.

Hej då Tonga! Until next time ;)

Sammanfattningsvis var detta en av de bästa resor jag har gjort. Tongabor är otroligt gästvänliga och hjälpsamma. De lever det enkla livet, dag för dag, men är så enormt lyckliga!

Om en vecka åker jag till Melbourne. Längtar!